Japansk matta —
tatami, igusa och rispapper

När vi i Sverige säger japansk matta menar vi oftast en av tre saker: tatami, de tjocka mattorna av pressat risströ som utgör själva golvet i det traditionella japanska rummet; igusa-mattor (goza), tunna vävda mattor i rushgräs som läggs löst ovanpå ett golv; eller det som säljs som rispappersmatta — i praktiken nästan alltid vävt pappersgarn, en nordisk-japansk hybrid snarare än något traditionellt japanskt.

De tre är släkt men gör olika jobb. Tatami är arkitektur, igusa är textil, och pappersmattan är den moderna tolkningen. Den här guiden reder ut vad som är vad — och är ärlig med vad som faktiskt är rimligt att ta in i ett svenskt hem.

Tatami — golvet som mäter rummet

En äkta tatami är en tjock, fast platta — traditionellt en kärna av pressat risströ, klädd med en tätt vävd yta av igusa-gräs och kantad med tygband. Den är runt fem centimeter tjock, fast med en liten svikt, och doftar svagt av hö när den är ny. Moderna tatami har ofta kärna av träfiber eller skum, vilket gör dem lättare och mindre fuktkänsliga, men strågolvets karaktär sitter i ytan av gräs.

Det ovanliga med tatami är att den är ett mått, inte bara ett material. En klassisk tatami mäter ungefär 90 × 180 centimeter — två till ett, medan halvmattan (hanjō) är kvadratisk — och japanska rum beskrivs efter hur många mattor (jo) som ryms: ett terum på fyra och en halv, ett sovrum på sex. Möbleringen följer golvet, inte tvärtom. Det är samma disciplin som japandi lånar när den låter rummet börja i golvet och hålla ytorna fria.

Igusa och goza — den lösa mattan i rushgräs

Igusa är själva gräset — ett rushgräs som odlas för mattillverkning, med en karaktäristisk grön ton som mognar till gyllene halm och en mild, gräsig doft som många förknippar med japanska rum. En goza är en tunn matta av enbart vävd igusa, utan tatamins tjocka kärna: lätt, rullbar och tänkt att läggas löst — ovanpå tatami, på ett trägolv, eller som svalt underlag att sova på under sommaren.

För ett svenskt hem är det goza-mattan som ligger närmast en vanlig matta: den kan läggas ut och rullas undan, och ger strågolvets känsla utan att golvet byggs om. Räkna dock med att den är tunn och gärna glider på hårda golv — den är ett underlag att sitta och sova på, inte en tjock, ombonande heminredningsmatta.

Rispappersmattan — som oftast är pappersgarn

Här behövs ett förtydligande. Rispapper hör traditionellt hemma i shoji-skärmens ljusgenomsläppliga paneler (som i strikt mening är washi, papper av mullbärsfiber) — inte på golvet. Det som i Sverige säljs som rispappersmatta är nästan alltid en matta vävd av pappersgarn: tunna remsor av papper som snurrats till ett slitstarkt garn och vävts platt. Det är en skandinavisk teknik med tydlig japansk anda — naturmaterial, låg lugg, stram väv — och därmed närmast japandi till sin natur.

Pappersgarnsmattan är tåligare än den låter: den tål att ligga i vardagsrum och sovrum, men som allt papper ogillar den stående väta. Ser du “rispappersmatta” i en svensk butik är det med andra ord sällan något japanskt hantverk — men det kan ändå vara en utmärkt matta, bedömd som det den är.

Så används den japanska mattan — sova och sitta lågt

Den japanska mattan är gjord för ett liv nära golvet. På tatami sitter man till bords vid låga bord, sover på en utrullad futon och går alltid utan skor — strumpor eller bara fötter, aldrig ytterskor. Mattan är på samma gång golv, säng och sittmöbel, och det är därför den är fast snarare än mjuk: den ska bära en kropp, inte bara dämpa steg.

I ett svenskt hem översätts det enklast i sovrummet: en tatami-madrass eller goza-matta under en futon ger den fasta, luftiga bädd som den japanska sängen bygger på — en ullpläd och ett kuddfodral i lin tar hand om värmen ovanpå. Hur det fungerar i praktiken — och när en låg träsäng är den klokare vägen — går vi igenom i japansk säng — futon, tatami och låga träsängar.

Vad går att köpa i Sverige — ärligt talat

Här kommer den ärliga delen: äkta tatami och igusa är nischade importvaror i Sverige. Det som finns att köpa är framför allt tatami-madrasser i pressat risströ, sålda som sängunderlag till futon — räkna med ett par tusen kronor per bädd — samt tunnare goza-mattor i igusa via importhandel, vanligen några hundralappar upp mot en tusenlapp. Hela tatami-golv läggs i princip bara på specialbeställning, och priset följer därefter.

Var också vaksam på materialet: mycket av det som marknadsförs som “tatami” i europeisk handel är skumkärnor med konstgräsyta eller bambumattor. Vill du ha det äkta — risströ och igusa — läs innehållsdeklarationen innan du beställer. Vi pekar medvetet inte ut några butiker här; utbudet är litet och skiftar snabbt.

Skötsel — fukt är fienden

Allt strå- och gräsmaterial har samma akilleshäl: fukt. En tatami eller igusa-matta som blir stående fuktig möglar, och i vårt klimat är risken större än i de flesta japanska hem. Reglerna är enkla men ovillkorliga:

• Lufta regelbundet. Res mattan på högkant eller häng den utomhus en torr dag, några gånger per år — oftare om den ligger under en futon.
• Torrt underhåll. Dammsug längs vävens riktning och torka med hårt urvriden trasa; våttorka aldrig, och använd inga rengöringsmedel.
• Låt golvet andas. Lägg inte tatami eller goza direkt mot ett kallt betonggolv utan luftspalt, och ställ inget tätt och tungt ovanpå under lång tid.
• Undvik direkt sol året runt. Igusa mognar vackert från grönt till gyllene, men stark sol bleker ojämnt.

Från japansk matta till japandi

Ska du sova japanskt är tatami och igusa rätt väg. Men söker du en matta till vardagsrummet — något som samlar möblerna, värmer golvet och dämpar ljudet — är det ärliga svaret att den japanska mattan inte är byggd för det jobbet. Där gör en naturfibermatta samma tjänst med samma anda: ull eller jute, flatvävd, i en dämpad ton, med struktur i stället för mönster. Det är japandis översättning av strågolvet — och den tål ett svenskt vardagsliv.

Vilka mattor som faktiskt håller måttet, från budget till investering, har vi rankat i bästa japandi-mattan.